Dagarna blev till veckor som så småningom även blev månader!
Barbara hade fått extra personal med sig hem, som stöd den närmsta tiden i hemmet. Inte för att klara av de vardagliga sysslorna, några såna hade inte Barb, men nu kunde hon inte ens klä på sig själv än mindre duscha eller ta hand om sina barn.
- Älskling, mår du bra idag?
Hon kollade på Steve och log. Hon var trött men tog hans hand och höll den hårt i sin.

– Jag behöver bara vila lite, jag ska be Tiffany hjälpa mig ut på verandan sen. Så kan jag sola lite medan ni gör klart allt.
Barbara var från och till påverkad av mycket tunga droger, en vana som börjat redan på sjukhuset och fortsatt sen dess. Hon hade ofta ont och de receptbelagda tabletterna var alltid nära till hands. Dessutom dämpade de på många sätt alla själslig smärta hon behövt utstå.

 Då hon precis kommit hem från sjukhuset hade hon ordnat så att Steve fick ett eget rum att sova i, så under en period hade de varken sovit eller pratat med varandra. Hon hade inte vetat hur hon skulle gå vidare efter allt som hänt, eller om hon skulle göra allvar av hoten om skilsmässa. Han hade hållit sig undan och spenderat den mesta tiden på kontoret. Barnen hade han anställt personal till så nu bestod hela deras hus av diverse tjänstefolk med olika uppgifter i olika positioner med både fast och tills vidare anställning, för att inte tala om de stackars extra arbetarna som fick betalt per timme. Barbara gillade det inte men det var det enda sättet att få hushållet, och äktenskapet för den delen, att gå runt.
Barbara fick hjälp ut i trädgården, tog 2 sömntabletter som verkade direkt. Steve hade anordnat en lek med barnen som gick ut på att packa så fort som möjligt och samtidigt inte störa mamma. Hela familjen var på väg till stugan i Italienska alperna. De skulle bara ha 4 arbetande personal under sin vistelse. Det här var en tid för familjen för att läka alla sår både fysiska och psykiska.

De visste allihopa att de inte klarade sig utan varandra, och visst var det väl kärleken som drev dom till vansinne ändå? Alltså hade Barb lärt sig acceptera det som hände henne, så länge hon ändå fick ha kvar sin man och sin familj.
Hon hade inte älskat med Steve på flera veckor. Hennes kopp var tvungen att läka föst. Hon hade blivit mycket bättre än vad hon erkände för sin man, och väl framme i Italien skulle hon överraska honom. Hon hade stora planer för en helkväll i kärlekens tecken, bara för dom två, som skulle sluta med älskog framför den gigantiska brasan i gillestugan. I sitt huvud hade hon gjort en lista där hon bockade av nåt varje dag. Det näst sista på listan blev avklarat samma dag de åkte. Tiffany hade fått i uppdrag att springa iväg och köpa nya underkläder till Barbara. Med stränga anvisningar om hur de fick se ut eller inte gav hon sig ner på stan. Hon återvände efter några timmar med snyggt röda spetsunderkläder. En balconette bh med lagomt vadderade kupor som fick Barbaras bröst att se fantastiska ut, tillhörande stringtrosor prydda med en rosett gjorde intrycket komplett. Hon kände sig verkligen sexig och det visste hon att hennes man skulle tycka också. Nu ville hon bara att tiden skulle gå fort, hennes kropp skrek efter honom, hon stod inte ut en dag till.

/B

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Plötsligt stod han där, svart trenchcoat och blänkande festskor. Var han en dröm? Hon tittade yrvaket mot vardagsrummet. Han lade sig brevdi henne, i timtal disskuterade de allt mellan himmel och jord. Trevliga och otrvliga sanningar klev upp till yt...

Barbara är på semester och Joshua ligger inne på rehab...Så i vanlig klassisk erotisk följetånganda:...to be continued.......

Väl ute på flygplatsen behövdes ingen incheckning eller väntetid. Steve hade ordnat så att företagets privatjet skulle flyga dom hela vägen fram till vackra Piemonte beläget i norra Italien. Solen var på väg att lägga sig bakom det stora flygtornet...

  När Steve klev in i rummet möttes han inte av den synen han hade föreställt sig. Visserligen låg Barbara där, kraftigt drogad och blåslagen men istället för att hennes tysta andetag hördes nu också en penna som slogs rastlöst mot armstödet på en s...

Redan dagen efter anländer en stor bukett med blommor. Naturligtvis från hennes man, som antingen är för lat för att komma med dom själv, eller skäms för mycket. Kanske en kombination av båda. Några timmar efter dyker han i alla fall upp själv.- Men...